STADGAR
För
Bushido Luleå Budoklubb
Stadgar för den ideella föreningen Bushido Luleå
Budoklubb med hemort i Luleå kommun, bildad den
28 april, 1995.
Stadgarna senast fastställda av årsmöte den 12 februari 2005.
Innehållsförteckning
6 § Verksamhets-
och räkenskapsår
13 § Medlems
rättigheter och skyldigheter
14 § Deltagande
i den idrottsliga verksamheten
16 § Förslag
till ärenden att behandlas av årsmötet
17 § Rösträtt
samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet
23 § Sammansättning,
åligganden
27 § Kallelse,
beslutsmässighet och omröstning
28 § Överlåtelse
av beslutanderätten
29 § Bildande
och nedläggning av sektion
31 § Instruktion
för sektionsstyrelse
32 § Budget
och verksamhetsplan för sektion
Bilaga – Bra i idrott och
bra idrott
Idrottsrörelsens verksamhetsidé
Idrott är
Idrott är fysisk aktivitet
som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra.
Idrott består av
Idrott består av träning
och lek, tävling och uppvisning.
Vi organiserar vår idrott
Vi organiserar vår idrott i
självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig
folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.
Vi delar in vår idrott
Vi delar in vår idrott
efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till
och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar upp
till och med 20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år.
I barnidrotten leker vi och
låter barnen lära sig olika idrotter. Barnets allsidiga idrottsutveckling är
normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på
barnens villkor.
I ungdomsidrotten och
vuxenidrotten skiljer vi på prestationsinriktad tävlingsidrott och
hälsoinriktad bredd- och motionsidrott.
I tävlingsidrotten är
prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I den hälsoinriktade bredd- och motionsidrotten är trivsel och
välbefinnande normgivande medan prestation och resultat är av underordnad
betydelse.
Vår verksamhetsidé
Vi vill på alla nivåer
bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och
psykiskt som socialt och kulturellt.
Därför vill vi utforma vår
idrott så att
• den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och
innehåll
• alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet,
fysiska
och psykiska förutsättningar, får
vara med i föreningsdriven
idrottsverksamhet
• den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika
samhällsgrupperingar
• de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin
verksamhet
• den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.
(Idrottsrörelsens verksamhetsidé är antagen
av 1995 års Riksidrottsmöte. Ang ”Bra
idrott och bra i idrott” se bilaga).
Föreningen
skall, i enhet med budons konstitution, bedriva verksamhet inom följande
budoarter: Aikido, Kendo och Wadokai Karate (inkl. karate för
funktionshindrade).
Föreningen
har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med
”Idrottsrörelsens verksamhetsidé”, samt med särskild målsättning att skapa
intresse och engagemang kring de budoformer
som bedrivs inom föreningen.
Föreningen skall i sin
verksamhet aktivt verka för en dopingfri idrott.
Föreningen består av de
fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.
Föreningen är medlem i
följande specialidrottsförbund (SF):
Svenska
Budo och Kampsportsförbundet och är därigenom ansluten till Sveriges
Riksidrottsförbund (RF).
Föreningen tillhör dessutom
det distriktsidrottsförbund (DF) inom vars område föreningens hemort är
belägen samt vederbörande specialidrottsdistriktsförbund (SDF) inom det
SF-distrikt där föreningens hemort är belägen.
Föreningen är skyldig att
följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsregler och beslut fattade av
överordnat idrottsorgan.
På begäran av RS eller
vederbörande SF-, SDF- eller DF‑styrelse är föreningen skyldig att ställa
föreningens handlingar till förfogande samt lämna av dessa organ begärda
uppgifter.
Föreningens beslutande
organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.
Föreningens firma tecknas
av ordförande och kassör var för sig.
6 § Verksamhets- och räkenskapsår
Föreningens verksamhetsår
och räkenskapsår omfattar tiden fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 31 december.
Uppstår tvekan om
tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i
stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte. I brådskande fall får
frågan avgöras av styrelsen.
Medlem förbinder sig genom
sitt medlemskap i föreningen att i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte
väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämpning av stadgarna skall i
stället avgöras i enlighet med vad som anges i 33 §.
För ändring av dessa
stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster.
Förslag till ändring av
stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.
För upplösning av
föreningen krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster.
I beslut om upplösning av
föreningen skall anges dels att föreningens tillgångar skall användas till
bestämt idrottsfrämjande ändamål, dels var den upplösta föreningens handlingar
m.m. skall arkiveras t.ex. i folkrörelsearkiv eller motsvarande.
Beslutet, jämte bestyrkta
avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt
revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, skall omedelbart
tillställas vederbörande SF.
Medlemskap beviljas av
styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till.
Ansökan om medlemskap får
avslås endast om det kan antas att vederbörande kommer att motarbeta
föreningens ändamål eller intressen.
Beslut att avslå
medlemsansökan skall fattas av styrelsen.
I beslutet skall skälen
redovisas samt anges vad den medlemssökande skall iaktta för att överklaga
beslutet. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen
tillställas den som fått avslag på medlemsansökan.
Beslut om vägrat medlemskap
får överklagas av den berörde inom tre veckor enligt reglerna i RF:s stadgar.
Medlem som vill utträda ur
föreningen, skall anmäla detta till styrelsen och anses därmed omedelbart ha
lämnat föreningen.
Medlem som inte har betalat
medlemsavgift för två på varandra följande verksamhetsår får anses ha begärt
sitt utträde ur föreningen. Medlemskapet upphör i sådant fall genom att
personen särskilt markeras i medlemsförteckningen.
Medlem får inte uteslutas
ur föreningen av annan anledning än att denne har försummat att betala av
föreningen beslutade avgifter, motarbetat föreningens verksamhet eller
ändamål, eller uppenbarligen skadat föreningens intressen.
Beslut om uteslutning får
begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som
mest omfatta sex månader från beslutsdagen.
Om tillräckliga skäl för
uteslutning inte föreligger får föreningen i stället meddela medlemmen varning.
Beslut om uteslutning eller
varning får inte fattas utan att medlemmen inom viss tid, minst 14 dagar, fått
tillfälle att yttra sig över de omständigheter som föranlett att medlemskapet
ifrågasätts. I beslutet skall skälen härför redovisas samt anges vad medlemmen
skall iaktta för överklagande. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för
beslutet skriftligen tillställas den berörde.
Beslut om uteslutning eller
varning skall fattas av föreningens styrelse och får av den berörde överklagas
inom tre veckor enligt reglerna i RF:s stadgar.
13 § Medlems rättigheter och skyldigheter
Medlem
• har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,
• har rätt till information om föreningens angelägenheter,
• skall följa föreningens stadgar och beslut som fattats av
föreningsorgan samt följa i 3 § nämnda organisationers stadgar,
bestämmelser och beslut.
• har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom
vid
upplösning av föreningen,
• skall betala medlemsavgift senast den 28 februari.
14 § Deltagande i den idrottsliga verksamheten
Medlem har rätt att delta i
föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom
idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar.
Medlem får inte delta i
tävling eller uppvisning utan medgivande av styrelsen eller, om denna så
bestämt, av sektionsstyrelsen. Om tävlingen eller uppvisningen arrangeras
utanför Sverige, skall också vederbörande SF ge sitt samtycke, såvida inte SF
beslutat om en annan ordning.
Är arrangören inte ansluten
till det SF som är organiserat för att omhänderha den idrottsgren vilken
tävlingen eller uppvisningen gäller, får medlemmen delta endast om detta SF
godkänt tävlingen eller uppvisningen.
Årsmötet,
som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången av februari
månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.
Kallelse till årsmötet
skall av styrelsen senast tre veckor före mötet tillställas medlemmarna, eller
kungöras i ortspressen. Vidare skall kallelse jämte förslag till föredragningslista
anslås i klubblokal eller på annan lämplig plats. Har förslag väckts om
stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan
förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess
medlemmar skall det anges i kallelsen.
Verksamhets‑ och
förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget
samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall
finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen
skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga.
16 § Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet
Såväl medlem som styrelsen
får avge förslag att behandlas av årsmötet.
Förslag från medlem skall
vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. Styrelsen skall till
årsmötet avge skriftligt yttrande över förslaget.
17 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet
Medlem som har betalat förfallna medlemsavgifter och
under mötesåret fyller lägst 16 har rösträtt på möte.
Rösträtten är personlig och
får inte utövas genom ombud.
Medlem som inte har
rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.
Mötet är beslutsmässigt med
det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på mötet.
Beslut fattas med
bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).
Med undantag för de i 8 §
första stycket och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom
enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.
Val avgörs genom relativ
majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta
antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till
antalet avgivna röster.
För beslut i andra frågor
än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet
avgivna röster.
Omröstning sker öppet. Om
röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slutet.
Vid omröstning som inte
avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid
mötet, om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad avgör lotten. Vid
val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.
Beslut bekräftas med klubbslag.
Valbar till styrelsen och
valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen. Arbetstagare inom
föreningen får dock inte väljas till ledamot av styrelsen, valberedningen eller
till revisor i föreningen.
Vid årsmötet skall följande
behandlas och protokollföras:
1. Fastställande av röstlängd för mötet
2. Val av ordförande och sekreterare för mötet
3. Val av protokolljusterare och rösträknare
4. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt
5. Fastställande av föredragningslista
6. a) Styrelsens
verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret,
b) Styrelsens
förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det senaste
räkenskapsåret
7. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning
under det senaste verksamhets-/räkenskapsåret
8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den
tid revisionen avser
9. Fastställande av medlemsavgifter
10. Fastställande av verksamhetsplan samt
behandling av budget för det kommande verksamhets-/räkenskapsåret
11.
Behandling av styrelsens förslag och
i rätt tid inkomna motioner
12. Val av
a) föreningens ordförande för en tid av 1 år;
b) föreningens kassör för en tid av 2 år,
c) föreningens sekreterare för en tid av 2 år,
d) 3 ledamöter, 1 från varje sektion, för en tid av 2 år,
e) 3 suppleanter i styrelsen med för dem fastställd
turordning för en tid av 1 år;
f) 1 revisor jämte suppleanter för en tid av 1 år. I
detta val får inte styrelsens ledamöter delta;
g) 3 ledamöter, 1 från varje sektion, i valberedningen
för en tid av ett 1 år, av vilka en skall utses till ordförande;
h) beslut om val av ombud till SDF-möten (och ev andra
möten där föreningen har rätt att representera med ombud);.
13. Övriga
frågor
Beslut
i fråga av större ekonomisk betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte
fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet.
Styrelsen kan kalla
medlemmarna till extra årsmöte.
Styrelsen är skyldig att
kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av föreningens
röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning skall avfattas
skriftligen och innehålla skälen för begäran.
När styrelsen mottagit en
begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas
inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till
föredragningslista för extra årsmöte skall tillställas medlemmarna senast sju
dagar före mötet eller kungöras inom samma tid i ortspressen. Vidare skall
kallelsen med förslag till föredragningslista anslås i klubblokalen eller på
annan lämplig plats.
Underlåter styrelsen att
utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort framställningen vidta
åtgärder enligt föregående stycke.
Vid extra årsmöte får
endast det som föranlett mötet upptas till behandling.
Om rösträtt på extra
årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs i 17§ och
18§.
23 § Sammansättning, åligganden
Valberedningen
består av ordförande och 2 övriga ledamöter valda av årsmötet. Antalet övriga
ledamöter skall vara lika fördelat mellan könen. Olika åldersgrupper skall
finnas representerade.
Valberedningen utser bland
sina ledamöter en vice ordförande. Valberedningen sammanträder när
ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer.
Valberedningen
skall senast 6 veckor före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid
mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandattid.
Senast
3 veckor före årsmötet skall valberedningen meddela röstberättigade medlemmar
sitt förslag.
Revisorerna har rätt att
fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll
och övriga handlingar.
Föreningens räkenskaper
skall vara revisorerna tillhanda senast en månad före årsmötet.
Revisorerna skall granska
styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets- och
räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast 14
dagar före årsmötet.
Styrelsen består av ordförande samt 5 övriga
ledamöter. Styrelsen skall bestå av kvinnor och män.
Styrelsen utser inom sig
vice ordförande samt de övriga befattningshavare som behövs.
Vid förhinder för ledamot
inträder suppleant enligt av årsmötet fastställd turordning. Avgår ledamot före
mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe enligt samma ordning för
tiden t.o.m. nästföljande årsmöte.
Styrelsen får utse person
till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt men kan efter beslut
av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt. Han får utses till befattning inom styrelsen.
När årsmöte inte är samlat
är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för föreningens
angelägenheter.
Styrelsen skall – inom
ramen för RF:s, vederbörande SF:s och dessa stadgar – svara för föreningens
verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen.
Det åligger styrelsen
särskilt att
• tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler
iakttas,
• verkställa av årsmötet fattade beslut,
• planera, leda och fördela arbetet inom föreningen,
• ansvara för och förvalta föreningens medel,
• tillställa revisorerna räkenskaper m m enligt 24 §, och
• förbereda årsmöte.
Ordföranden är föreningens
officiella representant. Ordföranden skall leda styrelsens förhandlingar och
arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande
regler och beslut efterlevs. Har ordföranden förhinder skall vice ordföranden
träda in i ordförandens ställe. Styrelsen skall besluta om fördelning av arbetsuppgifterna
i övrigt. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna uppgifter på sekreteraren
och kassören.
Sekreteraren
• förbereda styrelsens sammanträden och föreningens möten,
• föra protokoll över styrelsens sammanträden,
• se till att föreningens handlingar hålls ordnade och förvaras på
ett
betryggande sätt samt ansvara för
att föreningens historia dokumenteras,
• se till att fattade beslut har verkställts,
• om ordföranden inte bestämmer annat, underteckna utgående
handlingar,
• årligen upprätta förslag till verksamhetsberättelse för
föreningen.
Kassören
• föra medlemsförteckning och se till att medlemmarna betalar
beslutade avgifter till föreningen,
• se till att föreningen söker bidrag från stat, kommun och
idrotts-
organisationer m.fl.,
• svara för föreningens bokföring vilket innebär skyldighet att
föra
bok över föreningens räkenskaper,
• årligen upprätta balans- samt resultaträkningar,
• utarbeta underlag för budget och budgetuppföljning,
• se till att föreningens skatter, avgifter och skulder betalas i
rätt tid,
• i förekommande fall upprätta och avge allmän självdeklaration,
särskild uppgift,
kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och
övriga föreskrivna uppgifter inom
skatte- och avgiftsområdet,
• föra inventarieförteckning, i vilken också av föreningen förvärvade
priser införs,
• se till att såväl föreningens medlemmar i föreningens verksamhet
som föreningens byggnader,
idrottsmateriel, priser och övriga
tillhörigheter är försäkrade på
ett betryggande sätt.
27 § Kallelse, beslutsmässighet och omröstning
Styrelsen sammanträder på
kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet ledamöter har begärt det.
Styrelsen är beslutsmässig
när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är
närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga
ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
Röstning får inte ske genom ombud.
I brådskande fall får
ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning eller
vid telefonsammanträde. Om särskilt protokoll inte upprättas skall sådant
beslut anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet.
Vid sammanträde skall
protokoll föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden och av en
särskilt utsedd protokolljusterare. Avvikande mening skall antecknas till protokollet.
28 § Överlåtelse av beslutanderätten
Styrelsen får överlåta sin
beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till
sektion, kommitté eller annat organ eller till enskild medlem eller anställd.
Den som fattat beslut med
stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall fortlöpande underrätta
styrelsen härom.
29 § Bildande och nedläggning av sektion
Beslut om bildande eller
nedläggning av sektion fattas av föreningens årsmöte eller extra årsmöte som
sammankallats för prövning av sådan fråga.
Föreningen har för sin
idrottsliga verksamhet följande sektioner, nämligen
·
Aikido
·
Kendo
·
Wadokai Karate
(inkl. karate för funktionshindrade)
Ledningen
för varje sektion utövas av en sektionsstyrelse, bestående av ordförande och övriga ledamöter.
Sektionsstyrelse väljs årligen bland röstberättigade medlemmar av möte med de
föreningsmedlemmar som bedriver den idrottsgren vilken handhas av sektionen.
Sektionsmötets val av sektionsstyrelse skall underställas föreningens
styrelse för godkännande.
Härutöver får föreningens
styrelse utse en av sina ledamöter att ingå i sektionsstyrelse.
Föreningens styrelse har
rätt att entlediga ledamot i sektionsstyrelse.
31 § Instruktion för sektionsstyrelse
Föreningens styrelse skall,
i särskild instruktion eller på annat lämpligt sätt, fastställa de befogenheter
och skyldigheter som sektionsstyrelse har.
32 § Budget och verksamhetsplan för sektion
Sektionsstyrelsen upprättar
förslag till budget och verksamhetsplan för sektionen att gälla under
nästföljande verksamhetsår. Budget och planen inges till styrelsen för
godkännande på tid som denna bestämmer. Styrelsen gör de ändringar i budgeten
och planen som bedöms vara nödvändiga med hänsyn till föreningens skyldigheter
i olika hänseenden, föreningens ekonomiska ställning eller den väntade
utvecklingen av den idrottsliga verksamheten.
Talan i tvist mellan medlem
och föreningen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist skall, utom i
fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF:s eller SF:s stadgar,
avgöras enligt lagen om skiljeförfarande. Dock skall följande gälla rörande
kostnaderna för skiljeförfarandet. Vardera parten svarar för egna kostnader
liksom för kostnaderna för den skiljeman man utsett. Ordförandens kostnader,
inklusive kostnaderna för eventuell sekreterare, delas lika mellan parterna.
Vad är Budo?
Ordet
Budo är japanska och betyder ungefär kampens väg, men det är inte så enkelt att
kortfattat beskriva vad Budo innebär. I Japan bildades 1977 Nippon Budo
Kyogikai [
] (Japanese
Budo Association, Japanska Budo Rådet), som är sammansatt av olika Budoarter
(Judo, Kendo, Kyudo, Sumo, Karate, Aikido, Shorinjikempo, Naginata, Jukendo).
De
har forskat och studerat under 6 års tid om Budos idé, egenskap och gemensam
förståelse av olika Budogrenar. 1981 startades inom Budo Kyogikai, ett utskott
där man skulle diskutera och etablera Budo Kensho för att klargöra vad Budo är.
Den 23 april 1987 deklarerades Budo Kensho. Budo Kensho betyder ungefär Budo konstitution och är en förklaring av budo.
Budo Kensho
Budo,
som härstammar från gamla japansk stridsandan, är den traditionella kulturen,
som har utvecklats från Jutsu till Do genom århundraden av historiska
förändringar.
Förr
har Budo raffinerats och utvecklats, enligt läran om enighet mellan själ och
teknik, som en metod att träna och studera för att lära Rei (etikett), finslipa
teknik, träna upp kroppen och utveckla mod. Budons egenskap har vidareförts
till nutid och har ej spelat liten roll i att utforma karaktären hos japaner
som en källa för en kraftig livsenergi och frisk ande.
Idag
har Budo spridits över hela världen och tilldrar sig stort internationellt
intresse. Vi, utan att enbart förfalla till inlärning av tekniker eller
tävlingsresultat, självgranskar oss för att inte avvika från vägen av Budons
essens, och måste kämpa för att behålla och utveckla den japanska traditionella
kulturen.
Här med förhoppning på en ny utveckling, framlyfter vi den grundläggande inriktningen och kallar det för Budo Kensho.
Mokuteki
(ändamål)
Budo har som sitt ändamål, genom att träna både kropp och själ med Bugi, att finslipa karaktär, höja kunskapen och utbilda kompetenta personer
Keiko (träning)
Vid
träning, skall man följa Reiho (etikett) hela tiden, sätta värde på
grundträning, utan att hänge sig åt enbart teknisk träning, träna med själ,
teknik och kropp som en enhet.
(Shin Gi Tai [
], shin =
själ, gi = teknik, tai = kropp)
Shiai
(tävling)
Vid tävling eller uppvisning i Kata, skall man visa upp den Budoanda som man har tränat länge, försöka sitt bästa, utan att vara stolt även om man vinner, utan att bli ledsen om man förlorar. Behåll en moderat attityd.
Dojo
(träningshall)
Dojo är en plats där man tränar sin själ och kropp. Man skall följa disciplin och Reigi (etikett), ta hänsyn till tysthet, renhet, och säkerhet, sträva efter att behålla en värdig miljö.
Shido
(undervisning)
Vid undervisning, skall man alltid sträva efter att finslipa karaktären, engagera sig i studier av teknik och dess teori, träning av kropp och själ, utan att vara bunden till vinst eller förlust, och skicklighet i tekniker, behålla sin förebild som instruktör.
Fukyu
(främjandet)
Vid främjandet, skall vi utnyttja egenskaperna i traditionell Budo, från internationell synpunkt, och berika innehållet och befordra studien och utvecklingen av Budo.
Bilaga – Bra i idrott och bra idrott
Vi vill på alla nivåer
bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och
psykiskt som socialt och kulturellt
Fysisk utveckling
Idrott är fysisk aktivitet.
Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss
människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi
mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta
gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt
aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har
på så sätt stor betydelse för folkhälsan.
Psykisk utveckling
Idrott svarar mot djupt
liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet,
vi trivs och mår bra.
Människan behöver
utmaningar och mål att sträva efter.
Idrott är utmanande och spännande. I idrotten finns ett inbyggt
tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre
resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker
tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå
detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.
Idrott rätt bedriven är bra
för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns
allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag -
i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet.
Social utveckling
Idrott ger gemenskap. För
många är kamratskapen i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Många
barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att
respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser,
kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder.
Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening
ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som
vill.
Kulturell utveckling
Elitidrotten har genom sin
oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på
människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av
stort värde för barn och ungdomar.
På de flesta orter i landet
finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till
bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten.
Idrotten är en central och
folkkär del av vårt svenska kulturarv.
Det finns således mycket som är bra med idrotten...
Men eftersom idrott betyder
så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett
bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och
förbättra verksamheten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.
Demokrati
Varje deltagare ska, inom
de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den
egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder
och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av
idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom
att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd
mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.
Fostran
Idrottens föreningsliv är
en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en
genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt.
Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig
respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras
framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i
idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar
ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet av
droger.
Jämställdhet
Idrotten är lika viktig för
kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för
idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen.
Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att
utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och
prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom
att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns
olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också
uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.
Rent spel
En känsla för ärlighet och
rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla
följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent
regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av
idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt
mot användandet av förbjudna preparat - doping - för att uppnå bättre resultat.
Förebygga skador
När idrott utövas uppkommer
ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning
försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare
handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.
Sund ekonomi
Inom idrotten hanterar vi
mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa
massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer
med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.
Respekt för andra
Idrotten är till hela sin
idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska
grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra kulturer,
och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten
är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det
svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med
idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå
varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.
Ideellt engagemang
I idrottsrörelsen är
medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten.
Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde.
Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra
barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i
samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är
idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas,
uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.
Miljömedvetenhet
Alla är vi beroende av och
vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn. Medvetenhet om
miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars
fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt
anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter
använder dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av
bl.a. allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som
skyldigheter.
(Lydelsen antagen av Riksidrottsmötet i
november 1995)